Nu när det är offentligt eller som Sarah sa jätte offentligt så känns det faktiskt rätt skönt just för att det blev på det sättet som vi ville.
Våra nära och kära samt de personer man har stött på har vetat om detta ett bra tag och att det gick så här många veckor innan vi gick ut med det på internet har jag egentligen inget svar på men veckorna bara rusar iväg och när jag fick se den lilla bebben sådär tydligt igår så vart jag bara tvungen att få dela med mig.

Vi ville inte gå ut med detta på Facebook som alla andra gör, på något sätt så känns det som att det är ett måste så fort man väntar barn och eftersom man är vän med folk där som man faktiskt aldrig pratar med så valde vi att bara dela detta med våra vänner som står oss nära och våra familjer såklart. Att jag nu skrev det här ,är just för att det är min blogg och folk kan själv välja om de vill läsa eller inte så detta känns riktigt bra och det känns som vi valde rätt!

Som ni säkert förstår så lär denna blogg numera handla om just bebben, kanske inte alltid men rätt ofta och speciellt nu när det inte är så lång tid kvar.

Vi har hunnit komma ända till vecka 27 och jag mår toppen bra förutom att jag får sån smärta i rumpa och baksida av lår när jag går mycket, vilket jag gör på jobb och jämt och ständigt på min fritid så ett bälte ska införskaffas inom det snaraste så hoppas jag att det hjälper till lite.

I början av graviditeten så mådde jag pyton, illamående, yr och svin trött vilket ni även fått läsa om här och nu vet ni anledningen :)
Som tur var gick allt detta över efter ett par veckor och tröttheten blev bättre när järntabletterna väl kom ner och som sagt nu mår jag toppen.

Anledningen till att jag kallar bebis för bebben är just för att vi inte vet om det blir en flicka eller pojke, när vi var på vårt rutin ultraljud så ville vi få veta men navelsträngen låg iväg och just då i det ögonblicket kändes det lite tråkigt att inte få veta eftersom man ställt in sig på det men nu i efterhand så tycker jag bara att det är kul att inte veta, mer spännande blir det ju helt klart så jag är glad att bebben inte ville visa oss. Vi spekulerar ju väldigt mycket om vad vi tror det kan vara för något, jag har varit inställd på pojke ända sen första början, Andre har trott flicka ända tills igår och vi lär säkert ändra oss några gånger till under dessa tre månader som är kvar :)