Vänskap efter man fått barn !
I början på juni förra året fick vi reda på att vi vart gravida.
Många tankar som snurrade då och ett lyckorus som flög igenom hela kroppen. Trodde knappt att det var sant, äntligen skulle vi bli föräldrar. Ett stort ansvar stod framför oss och en massa planering började. Det dröjde någon vecka innan vi berättade för vår familj och för våra närmsta vänner berätta vi inte för ens i vecka 12. Varför undrar ni säkert?! Varför dröjde det så länge?!
Jo för jag var så jäkla rädd att någonting skulle gå fel och även om det kanske hade varit lättare att dela detta med ens vänner ifall de hade vetat så valde vi eller jag att vänta och det här med att gå ut med det på socialamedier kändes bara så, ja jag vet inte hur jag ska säga det men det känns som det är en självklarhet att man ska berätta om sin graviditet, sin kärlek till sin partner osv. Osv, så jag kände att det inte var något som jag prioriterade i första hand MEN det var otroligt svårt att låta bli att nämna någonting här på bloggen.
Så när vi väl gick ut med det så var det en liten lättnad ändå för då kunde jag äntligen få skriva precis vad jag ville.
Vi gick ut med det sent vilket också visade sig att inte alla hade hängt med på vad som skedde.
Detta visade sig ju den dagen lilleman tittade ut.
Helt plötsligt så skrev människor till mig på Facebook som jag dessutom inte har haft någon kontakt med på något sätt på flera år, att de ville att vi skulle ses så att de kunde få träffa den lille och sen önska de oss all lycka. Detta tackade jag för men att ses bara för att vi har fått barn vet jag inte om jag ska ta som positivt, om jag inte hade fått barn hade ju inte dessa människor hört av sig och velat träffa mig. Varför ska jag helt plötsligt från ingenstans börja prata med någon och träffa någon som nästan själv valt att sluta höra av sig.
När jag sen dessutom väljer att inte svara på detta då jag inte ens visste hur jag skulle säga detta på ett snällt sätt då tar människorna bort en som "vän på Facebook", ja det visade ju hur mycket de verkligen brydde sig, hur mycket de verkligen ville ses och hur mycket de verkligen ville få tillbaka kontakten!
Köss mig någonstans!!
Jag vet vem jag har i mitt liv och vem jag inte har, jag vet vem som kommer att stå vid min sida resten av mitt liv oavsett om vi pratar en gång varje dag eller en gång varannan månad. Jag vet vilka som bryr sig på riktigt, vilka som ser mig, oss som familj. Jag vet vem jag kan lita på, vem jag kan dela mina hemligheter med och jag vet att de som finns i mitt liv idag kommer följa med i många år till!
Jag har fått nya bekanta genom bloggen, som jag inte ens känner. Som jag knappt har träffat men dessa människor känns ändå väldigt nära på något sätt. Vi kan prata om allt mellan himmel och jord, utan att döma kan vi dela våra erfarenheter, problem och upplevelser. Dessa människor kan göra min dag så mycket bättre bara genom att skriva ner några få ord.
Jag är glad för att vi har fått den kontakten som vi har!
Summan av kardemumman, jag har de jag behöver, inga falska "vänner" som bara vill träffas för en sak. Kanske har jag fel som tänker och tycker som jag gör men vi alla är olika & tur är väl det !
Kommentarer
Postat av: Tess
En hel del vänner både kom och gick när man fick barn.. Dessutom så kommer nog många att komma tillbaka eller iaf försöka komma tillbaka när de själva får barn. Tror många är lite rädda för det främmande.. Men ja, man lever och man lär.. Men klart, vissa kan kyssa en i arslet ;-)
Postat av: Tess
...och ja, ha en FANTASTISK Nyår!!!! :-)
En annan ska våga sig ut en liten sväng nu på dagen, risky business men jaa.. får panik inne nu ;-)
Postat av: Tess
Nej klart, som du skriver har man umgåtts förr och sedan de struntat i en och sedan vill tillbaka, så nä tack! Vissa har bäst före datumet passerat på, man ska ju inte dricka gammal mjölk ;-)
Usch, sitter i bilen på väg en snabb sväng till väla. Sitter och nojjar över magen hela tiden haha.. Nervöst sammanbrott. Känns lite som att snurra på miljonhjulet kan jag tänka mig ;-)
Trackback
