öppnar mitt hjärta och berättar om saknaden..

.. för ungefär två år sedan blev jag totatalt förälskad i en lurvig, tjock liten kille. även om han inte var min egen så tyckte jag om honom precis lika mycket och jag vet att alla i min omgivning visste om det också.

så ofta jag kunde och fick så lånade jag honom och ställde upp alltid både för föärldrarnas skull och min egen. det var det bästa jag visste att få låna honom. glömer aldrig första gången, haha han skulle åka med mig i bilen , jag satte honom i sätet sidan om mig men där skulle inte han va utan han skulle sitta i mitt knä, det var nog den besvärligaste bilfärden jag varit med om och han med haha.. kan inte låta bli att skratta när jag skriver det, detta var första gången den lille lurviga saken var hemma hos mig och det ända den gjorde var att bita i min strumpa.. så gulligt :)

Jag hade redan en lite gulleplutt sedan innan, eller ja, min mormor hade det fram till förra året då vi var tvungna att avliva henne, det var den värsta dagen jag någonsin har varit med om i hela mitt liv. där har varit personer i min familj som har lämnat mig/oss allt för tidigt men att se någon dö, ja det hoppas jag att jag aldrig behöver vara med om igen.

jag kommer ihåg den dagen som det vore igår och saknaden är så enormt stor. Jag tjatade alltid på mamma att jag ville ha en egen lite hund men hon sa alltid men du har Lady det räcker väl. ja tänkte jag det är klart det räcker. tiden var inne för henne och där stod jag utan någon vove. men som tur var så fanns den lilla lurviga saken bara ett telefonsamtal bort vilket gjorde allting lite lättare. det hjälpte mig att gå vidare och jag vet att det hjälpte resten utav min familj också, speciellt min mormor.

..ush, tårarna bara rinner just nu, haha men det kan inte hjälpas..

nu är allt borta och jag vill inte säga att det är mitt fel, för det tycker jag inte det är. Även om jag inte hade öppnat min mun och sakt just de här sakerna så tror jag att det hade slutat så här iallafall, tyvärr. Varför duger man bara när det är något problem men inte annars ??

Var, varannan dag sitter jag på blocket och tittar efter en lite vove som kan bli min egen, som ingen kan ta ifrån mig . jag hittar många och hur gärna jag vill så känner jag att det inte är rätt. För det första tänker jag inte köpa en hund när vi knappt får plats två i en etta, det är inte shyst mot hunden, för det andra så måste jag gå ut skolan och för det tredje så måste jag ha någon som kan ta hand om den om jag tex. vill åka på semester. så tyvärr får det vänta ett tag till men jag fortsätter att drömma så är det bara !!

...hade det bara gått hade jag spolat tillbaka tiden ett helt år...

nu har jag fått lätta mitt hjärta litegrann iallafall, och nu lämnar jag detta ämne innan mina tårar tar slut.

tack för att ni läste och hoppas ni får en bra dag :)

min lilla Lady <3

den lilla lurviga plutten!!

min lilla kise fick också var med, tur hon finns hos mig fortfarande :)